Debatten om vargens vara eller icke vara i svenska skogar är högljudd och mer aktuell än någonsin. Varghatare står mot vargkramare. Den ena sidan vill inte ha några vargar alls och den andra vill låta vargstammen växa sig stark och livskraftig. Båda sidor anser sig ha rätt och det är svårt att se hur de någonsin ska kunna mötas. I ett sådant ”ställningskrig” blir sanningen svårfångad. Den här boken vill balansera den infekterade vargdebatten och skapa en grund för en mer nyanserad dialog. Den vill lyfta blicken och se bakom känsloargument och (miss)uppfattningar.

Debatten om vargens vara eller icke vara i svenska skogar är högljudd och mer aktuell än någonsin. Varghatare står mot vargkramare. Den ena sidan vill inte ha några vargar alls och den andra vill låta vargstammen växa sig stark och livskraftig. Båda sidor anser sig ha rätt och det är svårt att se hur de någonsin ska kunna mötas. I ett sådant ”ställningskrig” blir sanningen svårfångad. Den här boken vill balansera den infekterade vargdebatten och skapa en grund för en mer nyanserad dialog. Den vill lyfta blicken och se bakom känsloargument och (miss)uppfattningar.

Läs mer
Etnologerna Gillis Herlitz och Per Peterson tar både dåtiden och samtiden till sin hjälp när de analyserar varghatarnas och vargkramarnas respektive ståndpunkter. De beskriver bland annat vargen i folkloren, hundägarnas rädsla, vargen i media och de konspirationsteorier som florerar.

Om författarna
Gillis Herlitz är fil.dr i etnologi, antropolog och en omtyckt föreläsare. Han har även skrivit böcker som ”Kulturgrammatik”, ”Socialgrammatik” och ”Svenskar – hur vi är och varför”.
Per Peterson är lektor i etnologi vid Uppsala universitet och har främst forskat om berättande och föreställningar, både i det förindustriella och i det moderna samhället.